Okt. 28, 2011
Då ska vi se..
vart ska jag börja?
Börjar med sommaren 2011 då jag blev dålig:
Vad ska jag skriva utan att upprepa något som jag redan skrivit.
Jag åkte iväg på en vecka semester. hade det sjukt bra. 2dagar innan det var dags att åka hem så började det krypa i mig. paniken.
paniken att komma hem till min vardag..
vattenskada
jobbsituationen
mitt liv
(som egentligen var helt perfekt)
kom hem, stängde av mig helt.
kände ingenting, tills det bröt ut kunde inte sluta gråta.
att inte förstå varför.. varför mår jag så här? vad hände? kan man må så här dåligt?
jag kände ingenting, trodde aldrig jag skulle kunna bli glad igen.
hela tiden försökte jag övertala mig själv att jag måste gå tillbaka till min man o våra fina barn. det är det ända rätta. varje dag gick jag o tänkte att det blir bra, vi flyttar jag letar nytt jobb startar om.
till slut så fick jag panik över min fixering vid att det skulle bli bra.
va fan höll jag på med?
upptagen med att hitta mig själv så glömde jag det som varit. livet som jag levde. den ända känslan som jag visste var hur man blev arg.
gråten var där med jämna mellanrum. lycka visste jag inte hur det kändes.
efter att hs lämnat in skillsmässopapper så började en sten lättna.. tyvärr. men samtidigt skönt. tror att jag stressade upp mig över att det skulle bli bra igen. jobbet började bli roligt igen. kände mig lite gladare.
fast det är en lång bit kvar..
funderar fortfarande på vad som hände med mig.. har så mycket funderingar.
Hösten 2011
jag är fortfarande dålig, väldigt tankspridd. har så många måsten men glömmer lätt bort. försöker att tänka framåt men inte det lättaste. jag har noll kraft vissa dagar.
Har börjat träffa en som gör mig glad. känner att jag börjar trivas med mig själv igen. men lång väg kvar.
försöker acceptera situationen, försöker se framåt. försöker vara stark, försöker fokusera på mig. sätta upp mål i livet. drömmar som ska uppfyllas. jag ska bli lycklig igen.
Barnen
Har man världens finaste ungar så kan man inte vara mer än överlycklig.
varannan vecka träffar jag dom. ger hundra procent när dom är här. mycket mys blir det. försöker inte visa att jag ibland mår dåligt. vill inte att dom ska behöva oroa sig utan bara få vara barn. barn med drömmar.
älskar dessa troll så sjukt mycket!!
finns så mycket jag vill skriva men väljer att inte skriva allt.
idag börjar min vecka med barnen.. fredagsmyset är inhandlat!!
vart ska jag börja?
Börjar med sommaren 2011 då jag blev dålig:
Vad ska jag skriva utan att upprepa något som jag redan skrivit.
Jag åkte iväg på en vecka semester. hade det sjukt bra. 2dagar innan det var dags att åka hem så började det krypa i mig. paniken.
paniken att komma hem till min vardag..
vattenskada
jobbsituationen
mitt liv
(som egentligen var helt perfekt)
kom hem, stängde av mig helt.
kände ingenting, tills det bröt ut kunde inte sluta gråta.
att inte förstå varför.. varför mår jag så här? vad hände? kan man må så här dåligt?
jag kände ingenting, trodde aldrig jag skulle kunna bli glad igen.
hela tiden försökte jag övertala mig själv att jag måste gå tillbaka till min man o våra fina barn. det är det ända rätta. varje dag gick jag o tänkte att det blir bra, vi flyttar jag letar nytt jobb startar om.
till slut så fick jag panik över min fixering vid att det skulle bli bra.
va fan höll jag på med?
upptagen med att hitta mig själv så glömde jag det som varit. livet som jag levde. den ända känslan som jag visste var hur man blev arg.
gråten var där med jämna mellanrum. lycka visste jag inte hur det kändes.
efter att hs lämnat in skillsmässopapper så började en sten lättna.. tyvärr. men samtidigt skönt. tror att jag stressade upp mig över att det skulle bli bra igen. jobbet började bli roligt igen. kände mig lite gladare.
fast det är en lång bit kvar..
funderar fortfarande på vad som hände med mig.. har så mycket funderingar.
Hösten 2011
jag är fortfarande dålig, väldigt tankspridd. har så många måsten men glömmer lätt bort. försöker att tänka framåt men inte det lättaste. jag har noll kraft vissa dagar.
Har börjat träffa en som gör mig glad. känner att jag börjar trivas med mig själv igen. men lång väg kvar.
försöker acceptera situationen, försöker se framåt. försöker vara stark, försöker fokusera på mig. sätta upp mål i livet. drömmar som ska uppfyllas. jag ska bli lycklig igen.
Barnen
Har man världens finaste ungar så kan man inte vara mer än överlycklig.
varannan vecka träffar jag dom. ger hundra procent när dom är här. mycket mys blir det. försöker inte visa att jag ibland mår dåligt. vill inte att dom ska behöva oroa sig utan bara få vara barn. barn med drömmar.
älskar dessa troll så sjukt mycket!!
finns så mycket jag vill skriva men väljer att inte skriva allt.
idag börjar min vecka med barnen.. fredagsmyset är inhandlat!!
Kommentarer
Trackback
